Vill bara visa sonen med sambo och deras hund Bimba. Dom har inga barn men hjälper en pojke Boss som blir 10 år.

Han bor med sin pappa och dom är verkligen fattiga, men tack vare Tony får han nu gå i en bra skola och jag hjälper till med lite extra då och då. Jag har där fått ett bonusbarnbarn som nu kan prata lite engelska men det har gått bra förr om åren i alla fall. Boss och jag har verkligen funnit varandra och hans pappa är en väldigt vänlig man som gör så gott han kan för sin son.

När jag kommer dit blir jag ompysslad som en drottning av Tony, Vannari och hennes släktingar. LÄNGTAR!!

Idag har det varit en dödag här. Jag har knappt orkat gå ur sängen. Så är det när jag tar ut mig någon eller några dagar sen får man betala priset. Ligger helt utrunnen på kraft orkar knappt prata, inte ens läsa orkar jag men nu börjar orken komma tillbaka och tur är det för i morgon är dagen fulltecknad.

Skäms för att jag inte lagt ut några länkar men jag fattar inte hur man gör. Måste lära mig.

Mannen har vaccinerat sig. Han tillhör ju riskgruppen så det är skönt att han fick sin spruta. Inga biverkningar.

Jag ska också göra det men nu är visst vaccinet slut. Det kallar jag dålig planering, det är så många som verkligen borde få först men inte ens alla dom har fått. Däremot friska politiker mf har fått gått före. Skäms!

Älskade dotter ligger på sjukhuset. Hon lider av svåra deppresioner periodvis och nu har deppen knäckt henne.

Psykvården ger jag inte mycket för men hon har tur som får bli inlagd när det är som värst.

Känns tryggare för mig och hon får ny medicin utprovad och förhoppningsvis hjälper den.

Har man en psykisk sjukdom ligger man i underläge från början och blir många gånger hemskickad med risk för livet.

Hon har levt med det här sedan 1994 och vi har kämpat för  att hon ska få hjälp. Stackars alla som inte har anhöriga som orkar slåss dom. Mår man så fruktansvärt illa så klarar man det inte själv och vad som hels kan hända.

Det drabbar ju inte bara den sjuka utan hela familjen och när det finns barn så är det svårt att se sin mamma apatisk, gråtande och med tappad livslust.

Ibland undrar jag hur jag själv orkar men man får extra kraft när man behöver och när det gäller ens barn finns inga gränser för vad men orkar.

Ska se en film nu och tänka på något annat.

Ni ska alla ha det så bra och var rädda om varandra.

Kramen.