Jösses vilken kö det var när sprutan skulle tas.

 Halva Örebro verkade ha tagit sig till mässhallen och kön ringlade sig som en lång orm längs en lång gata.

Jag stod ute i kön ca 2 timmar men då var ryggen och benen på upphällningen.

Frusen, jättevärk och stel som en pinne kom jag så innanför dörrarna i värmen men det  tog  ytterligare 1 timme innan nålen satt där den skulle.

  Nu återstår att se om jag reagerar eller är pigg som en lärka i morgon. Hörde att det skulle ha varit ett par tusen människor där i dag.

Skönt att ha mat som bara behövdes värmas när vi kom hem och sen krypa upp i soffa och se två av mina favoritprogram på tv.

Först "Mannen som talar med hundar" och sedan "Veterinärerna på Bondi Beach" .

Återigen längtar jag efter att ha en hund och jobba med, vi har aldrig varit utan hund en enda dag sedan 1967 och oftas har det varit tre stycken.

  Jag har även haft kennel så det är något som fattas oss men som sagt vi har våra underbara katter och det är en hel del jobb det också men massor av glädje.

  Tyvärr har vi en hona som inte går ihop med några kastrathanar så jag måste ha dom separerade vilket jag tycker är både tråkigt och arbetsamt.

Vill att alla i flocken ska acceptera varandra. Ev. måste jag omplacera henne och det är ett svårt beslut. Hon är en mycket social och vacker katt med supertemperament men jag måste tänka på hennes bästa och inte vara egoistisk.

Här är våra hundar som vi hade samtidigt men som nu är borta en efter en.

       Älskade tjejer vi saknar er så.

Kram ni tvåbeningar och suss gott!

Hej på er!

Sov länge i dag men nu ska jag snart iväg och ta min influensaspruta i stora staden. Kanske kan det bli en tur till köpcentret om mannen vill.

Helgen har varit bra. På lördagen kände jag att vi behövde lite sällskap och god mat så vi tog barnbarnet med föräldrar och gick på kinarestaurang.

Det var mysig stämning med mycket folk, massor av tända ljus samt god mat förståss. Lokalen ligger under marken så det finns inga fönster men är fint inredd och känns välkommnande.

I går kom solen fram och jag tog en promenad, saknar bara vår hund varje gång jag går ut. Satt i går kväll och tittade på blocket på söta hundvalpar men förnuftet säger att vi ska inte ha någon mer hund.

Elddopet kommer när en väninnas lilla tik ska ha valpar runt Lucia, då får jag hålla mig långt borta för annars trillar jag dit.

När jag läser tidningen fattar jag noll. Hur kan man få två år bara för mord men 7 år för våldtäkt. Att ta en annan människas liv är väl ändå värre och sen kan det skilja många år på strafftiden. Är inte alla människors liv lika mycket värda och hur känns det för anhöriga när mördaren blir fri efter två år.

Visst jag är inte insatt men instinktivt känns det fel.

Här på tomten har vi träd som står nära huset och blir det en riktig storm så kan dom komma farande så nu ska dom bort.

 Det som är synn är att vi inte har någon möjlighet att elda med ved, har bara elvärme, inte bra om det blir strömavbrott. Jag blir avundsjuk på er som kan tända brasan eller vedspisen.

Stor mysfaktor också att sitta framför en sprakande brasa och avnjuta musik och god choklad. Jag är chokladoman men försöker ta bara en bit per kväll.  

Jag får hålla tillgodo med värmeljus så det går åt massor nu på kvällarna.

Har även hängt upp några ljuslycktor i träden och fler ska det bli.

Det är dags att se till så att fåglarna får extra mat snart så fågelhusen ska upp till deras glädje men även katternas. Dom  gillar att ligga på fönsterbrädan och titta på fågelbio.

Ibland förirrar sig en lite fågel till kattgården och där lever dom farligt.

Mannen är klar för avfärd så vi drar ut i regnet.

Glöm inte njuta av dagen min vän,dagen i dag kommer aldrig igen.

Kram

Love.

I går hjälpte jag till som kattbarnmorska hos vännen. Allt gick som det skulle för förstagångsmamman.

Tre välskapta småttingar såg kvällens ljus och mamma katt var så nöjd.

Eftersom jag bor på landet och kattvännen i stora staden så blev det sen hemskost för mig. Hit går nämligen inga bussar på kvällen så mannen fick hämta mig i tätorten 11 km härifrån.

Köpte Amelia´s julnummer för att läsa på bussen och då började det pirra i magen av julkänsla. Bara två veckor kvar till första advent så det är dags att u plocka vitmossa. Granris brukar jag lägga vid ytterdörren det är så fint.

Har sett så snygga julgardiner på Jotex till köksfönstret med amaryllis på, kanske kan det bli så att jag köper.

Det gäller att kolla alla utomhusbelysningar och leta fram skarvsladdar så det finns klart. Jag tänder inget förrän just den 1:a advent men då ska det lysa både ute och inne samt första glöggen smakas på. Har redan sett ljusstakar i ett fönster och det känns inte rätt. Jag är nog väldigt fast i mina

traditioner som är trygghet för mig.

När jag tänker på mina barndoms jular var det alltid snö och jag kommer ihåg när jag gick i mina renskinnsladdor hur knarret mot snön hördes och hur det luktade ute från röken som kom från skorsten.

Den första julklappen jag minns var ett par knallröda skidor men grön bakelit där jag hade fötterna. Pappa var den som gav sig ut med mig på första turen.

Vi upplevde många utflykter efter det med ryggsäcken packad med varm chocklad och smörgåsar med stekt ägg som mamma fixat.

Vad ska jag göra åt mitt svintohår? Sist jag tröttnade var i våras då barnbarnet 9 år fick klippa mig. Ni kan tro att vi hade kul men hon var riktigt duktig och så stolt över att få klippa mormor.  Mitt motto, "hälften vågat hälften vunnit" och jag hade ju kunnat gå till frissan om jag inte blev nöjd.

För några år sedan fick jag för mig att allt skulle bort så då fick grannen ta apparaten, ställa den på 2mm och köra. Om jag blev snygg kan ju diskuteras men skönt var det i alla fall. Jag fick inga komplimanger så jag lovade både man och barnbarn att inte göra om det. Få se vad jag hittar på denna gång.

Ett tips till er som gillar att läsa. Svinalängorna av Susanna Alakoski.

En mustig berättelse om tre flickor som bor i ett nybyggt område o Ystad under 60-talet där invandrare och låginkomsttagare lever under ett ofta kaosliknande tillstånd. Mycket läsvärd bok.

Örebro har bokmässa i morgon och det vore roligt att åka dit men planerna kan ändras i detta hus lika fort som vinden vänder. Lever i en karusell.

Kram till er från mig. 

 Dagen går mot sitt slut och mörkret omsluter oss i Norden.

 Tacka vet jag sommarkvällar när man kan sitta ute sent och få ut mer av     

 livet. Nu känns det mest som att överleva.

 Om jag fick bestämma så skulle ingen behöva bli väckt av en skrällande 

 väckarklocka som jag blev i morse.

 Dags för besök i staden hos tandläkaren igen men innan dess var det en hel 

 del att göra hemma. Har man djur så ska dom skötas om och det brukar ta  

 tid för mig på morgonen men bussen väntar inte så jag jobbade på och satt

 där sedan alldeles slut på bussen.

 Tur det finns värktabletter så  man klarar dagen.

 Skaffade mig lite näring på Mc Donald´s innan "tandis"  fick besök.

 Som alla vet så sorterar man i olika fack efter sig när man ätit färdigt och så

 gjorde även jag.

 Döm av min förvåning när en anställd kommer och tömmer allt i en enda

 stor säck. Är det så det går till vid vanlig sopsortering också undrar jag då.

 Det dröjer inte länge innan vi ska få våra sopor vägda och betala efter vikt.

 Här lär det bli dyrt då jag slänger all kattsand i soporna.

 Örebro har ett bra konditori med supergott kaffebröd (läs bakelser) så där

 hamnade jag med goda vännen och smorde kråset. Tur man  inte är där så

 ofta.

 I detta län har vi kontantfria bussar sedan några veckor tillbaka och det höll

 på att ställa till problem på ditvägen då jag glömt ladda mitt kort. 

 Som tur är kan man använda sitt bankomatkort och jag hade några kronor

 kvar där. Var tar alla pengar vägen det är ju bara den 10:e och dom är nästan

 slut.

 Kanske inte så konstigt i alla fall för pensionen  är verkligen inte stor.

 Det bidde i alla fall två billiga mjuka tröjor, i mina favoritfärger turkos och 

 lila. Gillar också dom jordnära färgerna grön och brun. Vilka är era färger?

 Ni ska veta att jag är glad över era kommentarer, dom värmer i höstmörkret.

 Kram.

Tur att vi inte ska ha fler kattungekullar för nu börjar det bli fullt här.

Det är beroendeframkallande i högsta grad. Pip ska vara med överallt så just nu ligger han i mitt knä och sover.

Inte fick vi lämna någon katt idag. Packad med katt, mat, sand,kattlåda leksaker mm drog vi iväg. Stod på plats klockan två som vi bestämt ringde på dörren men igen öppnade. Väntade länge men till slut var det bara att vända kosan hem igen.

Har ringt massor av gånger men inget svar. Något måste ha hänt och det känns inte bra.

När det är Fars dag så finns min pappa i mina tankar. Han lämnade mig nyårsafton 2001 och är nog den person som format mig mest och alltid visade mig kärlek även när jag kanske inte var värd den. Det som är det finaste är att han inte var min biologiska pappa. Han och hans fru "mamma" kunde inte få några barn 

så när dom såg en annons i tidningen om en flicka på 2 år som behövde komma till ett fosterhem  fick jag det bästa hem att växa upp i.

Mamma dog när hon var 68 år i cancer men pappa fick jag ha kvar tills han blev 93 år. Det är inte alla barn som har sådan tur så jag är lyckligt lottad.

Pappa här i huset har blivit firad av dotter när vi hälsade på henne med tårta och kaffe. Sönerna ringde så nog är han också uppskattad för den fina pappa han är.

Lite mat skulle sitta fint nu så jag får väl inventera kylskåpet och se vad jag hittar. På mitt kylskåp sitter en magnet som jag köpt med texten "Jag kysser bättre än jag lagar mat" Det säger väl allt.

Kram ni som orkar läsa min saliga blandning.       

  Tack så mycket Lena nu kan jag fixa det. Det värmde det du skrev och nu

  ska vi åka på tur till dotter och sen leverera katt.

  En av kattungarna ska få stanna för mannen har fäst sig så vid honom och

  i dag fick han honom i present av mig. Gissa om han blev glad och säkert

  "Pip" också.

   Skriver mer i kväll men ni ska ha en fin dag.

Vill bara visa sonen med sambo och deras hund Bimba. Dom har inga barn men hjälper en pojke Boss som blir 10 år.

Han bor med sin pappa och dom är verkligen fattiga, men tack vare Tony får han nu gå i en bra skola och jag hjälper till med lite extra då och då. Jag har där fått ett bonusbarnbarn som nu kan prata lite engelska men det har gått bra förr om åren i alla fall. Boss och jag har verkligen funnit varandra och hans pappa är en väldigt vänlig man som gör så gott han kan för sin son.

När jag kommer dit blir jag ompysslad som en drottning av Tony, Vannari och hennes släktingar. LÄNGTAR!!

Idag har det varit en dödag här. Jag har knappt orkat gå ur sängen. Så är det när jag tar ut mig någon eller några dagar sen får man betala priset. Ligger helt utrunnen på kraft orkar knappt prata, inte ens läsa orkar jag men nu börjar orken komma tillbaka och tur är det för i morgon är dagen fulltecknad.

Skäms för att jag inte lagt ut några länkar men jag fattar inte hur man gör. Måste lära mig.

Mannen har vaccinerat sig. Han tillhör ju riskgruppen så det är skönt att han fick sin spruta. Inga biverkningar.

Jag ska också göra det men nu är visst vaccinet slut. Det kallar jag dålig planering, det är så många som verkligen borde få först men inte ens alla dom har fått. Däremot friska politiker mf har fått gått före. Skäms!

Älskade dotter ligger på sjukhuset. Hon lider av svåra deppresioner periodvis och nu har deppen knäckt henne.

Psykvården ger jag inte mycket för men hon har tur som får bli inlagd när det är som värst.

Känns tryggare för mig och hon får ny medicin utprovad och förhoppningsvis hjälper den.

Har man en psykisk sjukdom ligger man i underläge från början och blir många gånger hemskickad med risk för livet.

Hon har levt med det här sedan 1994 och vi har kämpat för  att hon ska få hjälp. Stackars alla som inte har anhöriga som orkar slåss dom. Mår man så fruktansvärt illa så klarar man det inte själv och vad som hels kan hända.

Det drabbar ju inte bara den sjuka utan hela familjen och när det finns barn så är det svårt att se sin mamma apatisk, gråtande och med tappad livslust.

Ibland undrar jag hur jag själv orkar men man får extra kraft när man behöver och när det gäller ens barn finns inga gränser för vad men orkar.

Ska se en film nu och tänka på något annat.

Ni ska alla ha det så bra och var rädda om varandra.

Kramen.

Så här vacker är jag inte när huvudet värker och inte  annars heller.

Två jättejobbiga dagar har jag haft så nu säger huvudet ifrån.

Har knappt hunnit äta men nu ska det bli en lugn helg hoppas jag.

Veterinärbesök, sjukhusbesök,lämnat kattungar, haft kattfolk här, storhandlat,städat,tvättat,ja listan kan göras lång men snart ska jag laga en god middag och ta ett glas vin under tiden. Välbehövligt!

Min läkare ringde och talade om att dom på magnetröntgen hittat förträngningar i ryggen så hon har talat med en ortoped om operation.

Jag ska få träffa honom och sen får vi se vad jag bestämmer mig för.

Det är i alla fall skönt att få ett svar på varför jag knappt kan gå ibland. Att jag sen har en massa förslitningar får jag dras med men inget är farligt så jag är tacksam för det.

Hoppas helgen blir trevlig för er alla.