Min älskade pappa som i dag skulle ha blivit 100 år.
Han dog på nyårsnatten för 10 år sedan och jag fick
telefonsamtalet strax efter 12.
Det var så fruktansvärt för pappa har alltid varit min
bästa vän och en underbar far och efter 10år saknar jag
honom fortfarande. Det mest fantastiska är att han inte
var min biologiska far utan han och mamma tog mig
som fosterbarn när jag var två år.
Då var jag utanonserad i tidningen Dagens Nyheter för
min riktiga mamma kunde inte ta hand om mig utan
jag bodde hos ett äldre par i Stockholm.
Jag var en så kallad oäkting eftersom min riktiga pappa
var gift.
Hur som helst fick jag dom bästa föräldrar och
släktingar men det var inte helt lätt i skolan då alla
visste att jag inte var "äkta".
I dag tänder jag ett ljus för pappa och är oerhört tacksam
att ha fått dela mitt liv med honom.
Dotter med barn var här i fredags och skulle sova över.
Tyvärr blev Leonard riktigt allergisk, vilket aldrig har hänt förrut så efter maten och "Talang" måste dom åka hem nu hoppas jag bara att det inte kommer tillbaka för
då blir det svårt med alla våra katter.
För oss är katterna familjemedlemmar men gäller det Leonard så måste vi tänka på honom. Dom är ju här så pass mycket.
I morgon börjar mitt bättre liv så vill ni är ni välkomna tillbaka och läsa om mina förändringar.
Ha det så bra alla ni som tittar in.
Kram
Love.
Yvonne
17 maj 2010 06:06
Va underbart att höra att du hade sån fin kontakt med din pappa! Det är det långt ifrån alla som har. Biologiskt eller inte...
Själv hade jag fin kontakt med min far. Han gick bort för 11 år sedan och jag kan inte förstå att det har gått så lång tid!
Varm kram vännen!
http://yvonnes-blogg.bloggagratis.se
lillis
17 maj 2010 07:41
God morgon!
Ett mycket vackert foto på din pappa. Gott att höra att du fick komma till en bra familj. Min yngsta dotter Liselotte är adopterad från Iran hon kom till oss när hon var 13 månader och i dag är hon 38 år
Ha en skön dag vännen
Kram
http://danslillis.bloggplatsen.se
Monica
17 maj 2010 13:43
Fint kort på din pappa och länge fick du behålla honom. Min pappa gick bort 1989 endast 67 år, men mamma har jag kvar ännu och hon är fyllda 89 år. Roligt så länge man får ha sina föräldrar kvar.
Spännande med din förändring du skriver om....
Ha en bra dag!
Monica
http://violett.bloggplatsen.se
talisten.bloggplatsen.se " title="http://40- talisten.bloggplatsen.se " target="_blank">av irja
17 maj 2010 15:36
Kära Love !!!
Barn kan verkligen vara grymma, men vännen den tiden är och blir förbi,men självklart etsas det fast i barnahjärtat och följer med in i vuxen ålder.och livet...För mig är du en oslipat diamant och ingen så kallat oäkting,du är en fin personlighet ,det är din omtanke och värme som räknas,för mig är du en sann vän, fast vi alldrig har träffas,men det är nummer ett på önskelistan......Min älsta dotter Annica hon är astmatiker sen barnsben samt våran näst yngsta barnbarnet Anna-Maria, idag finns det så bra mediciner ,och sommaren är den bästa tiden att träffas,man kan tälta,eller om man har en sov hydde på gården ,så kan man övernatta där, man behöver inte i panik börja sätta bort djuren, utan anpassa situationen så att det passar alla..... HA en skön solvarm måndag vännen....KRAM IA....
http://40- talisten.bloggplatsen.se
vera arve
17 maj 2010 21:57
Tack kära syster!
Nu är det bättre,
Kerstin
18 maj 2010 09:54
Hoppas verkligen pojken inte blev sjuk pga era katter, inte bara för att ni då kanske måste omplacera dom utan även för att pälsdjur finns ju i de flesta hem, det skulle begränsa mycket för honom i livet.
Vilken solskenshistoria du berättar, att komma till en så underbar familj och få behålla pappa så länge dessutom. Jag var 24 när min pappa gick bort och mamma miste jag för 2 år sedan... Nu är det bara jag och syrran kvar men vi har bra kontakt även om vi bor långt ifrån varandra
Tack för tumhållningen, jag tror att det hjälpte oss
http://farna.bloggplatsen.se
Anita
18 maj 2010 20:41
jag blir så tårögd när jag läser ditt inlägg Love !!! Jag blev också utannonserad i Husmodern när jag låg i mammas mage. Adopterades bort när jag var 16 dagar gammal men visste inte det förrän bubblan sprack vid 17 års ålder. Jag hann inte träffa min biologiska far för han var död innan jag fick veta hur allt låg till. Snart skall jag besöka hans grav för första gången ... Jag har inte haft mod till det förrän nu.
Livet är inte alltid enkelt !!!
Stor kram från mej !!!
http://skomakarlisa.bloggplatsen.se
Anna
19 maj 2010 18:09
Att du hade en underbar pappa har gjort dej till den fina person du är. Jag vet vad han betydde för dig och allt gott du gjorde för honom när han vart äldre. Att ha fått en sån dotter genom en annons måste vara en stor gåva.
Själv hade jag ju inte samma tur men har förlikat mig med mitt öde och mår bra nu.
Kram till dej min vän.
Anna.
carina
21 maj 2010 09:41
hej min vän
hoppas att det är bra med er här det bara bra med oss hoppas att vi kan träffas nu på måndag
ta en fika jag vill önska er en trevlig helg
vi ska vara hemma i helgen ska mysa med mina katter och mina små troll som jag har kram carina
http://www.ladystar.bemr