Det började så bra i morse och jag planerade för att vi skulle gratta Matilda som fyller 7år.

Plötsligt slogs jag ut grät och var jätteledsen.

Hade sovit dåligt och värken gjorde väl sitt till så där låg jag som ett vrak. Det känndes så fel att behöva ringa Ingrid och säga "Jag kommer inte".

Efter några timmar mådde jag lite bättre så vi tog oss dit och fick gratta lilltjejen och blev bjuden på kaffe o tårta.

Det är så underbart med såna vänner där man får vara sig själv och inte behöver vara på topp. Stort tack!

Det finns några här i huset som gillar snö.

Andra föredrar värmen innomhus.

Det har blivit kväll och Leif och jag har pratat om att

vi måste beställa resan till Tony i Thailand.

Jag klarar inte vintern här och Leif behöver koppla av.

Han har det jobbigt själv och två som mår dåligt har ibland svårt att hjälpa varandra men vår kärlek är stark så detta ska vi klara. Vi har ju faktiskt tagit oss igenom många svårigheter under våra 50 år så det är bara att kämpa på. Min styrka är att jag är optimist och envis som få och aldrig ger upp det som jag tror på och kämpar för.

I morgon är jag nog glad igen och har lite roligt att berätta om. Livet är verkligen en berg o dalbana.

Ha en trevlig kväll mina vänner och sov så gott i natt.  

             Mina änglar vakar över er.

                            Kram

                            Love.