Sa va dee kaa!

Varför har jag inte skrivit undrar ni nog vänner.

Orsak, åskväder som gjort att internet fungerar

lite hur som helst och givetvis inte när jag sätter

mig tillrätta för att skicka en hälsning,

Det var så att jag trodde det blivit krig här en natt.

Har aldrig varit med om något värre.

Blixtarna lös upp hela stan och regnet vräkte ner

samtidigt som blåsten gjorde allt för att slita bort taket.

Hörde att i Bangkok hade det blitit mycket skador.

Något hände med vädret sedan för det är inte särskilt

varmt och många undrar vad som sker.

Själv tycker jag det är väldigt behagligt.

En morgon när vi vaknade hängde tre tjocka rep utanför

balkongen och plötsligt fanns det tre killar hängandes där,

Dom målade huset på utsidan och satt på varsin liten

bräda meed färkburk och pensel.

Där var det inte fråga om hjälm eller skyddsutrustning.

Huset är på 14 våningar så höjdrädda var dom då rakt inte.

Tur dom inte hittade mig i bara mässingen för då kan man

vara säker på att dom ramlat ner med en väldig fart.

En väldig fart fick jag ner med kameran och plåtade.

Kort kommer som sagt senare.

Dotter åkte hem för en vecka sedan och det blev lite tomt.

Hon både ville stanna längre och åka hem. Längtade efter

sina barn så klart. Väskan hennes var sprickfärdig med prylar.

Det är verkligen ett överflöd av saker men jag har kommit

över köpnojan. Nu blir det mest saker vi behöver till vårt lilla 

krypin som är jättemysigt.

Eventuellt får vi tillökning. På balkongen har vi som en lång balkonglåda utanför där vi har planterat blommor. 

Det fattas en del och där bor nu en blivande duvmamma.

Hon ligger på två ägg och är inte det minsta skygg.

Jag står alldeles bredvid och pratar med henne.

När vi var och handlade i dag kom fyra stora grisar 

springandes på gatan. Bilar tutade men dom lunkade 

vidare lyckliga i sin nyfunna frihet.

Annars är det hundar man ska akta sig för på gatorna( jag kan inte räkna dom alla )

 när man kör. På vissa ställen måste man hålla upp benen när 

man kommer på motorcykeln för dom kan vara rätt aggresiva

och speciellt om Tony har deras hundar med men dom flesta är snälla.

Aldo och Bimba heter Tonys sötnosar dom och älskar att sitta i en korg fram på motorcykeln.

Nu har vi bara en vecka kvar här denna gång och det är med blandade känslor jag lämnar vårt andra hem och våra kära.

Innan dess ska vi träffa barnbarnet William och hans flickvän som kommer hit från Bangkok där han jobbar. Synn att inte pappa

Roger är med och får träffa sonen men han får vänta tills i juni.

Då blir det hans tur att flyga hit.

Jag har klarat av årets tempeltur med munkar som kastar lakan över en och sen reciterar en massa som man inte fattar ett dyft av.

Jag vet i alla fall att dom först tar bort det onda för att sen ge

det goda. Man får aldrig vidröra en munk utan jag fick krypa fram och lägga pengar framför dom.

Sen skulle han vidröra min panna med en pinne doppad i olja.

Inte nog med det jag fick räcka ut tungan och där placerade han

något som såg ut som en guldflaga. Ja mycket ska man vara med om. Av all rökelse i templet som man tända vart man nästan på örat.

Har läst hos er men kan inte kommentera däremot kan jag niga och tacka för det ni skrivit här.

Jag fångar både natten och dagen här och sänder varma kramar

till er alla och önskar er allt gott.

                               Love.