Hej på dig!
Sorgen har byggt bo i mitt inre och slagit ut mig totalt. Vissa dagar går bra andra kan jag knappt komma ur sängen och det känns som att vandra i dimma. Gråter över vändningen livet tagit och kan inte förlika mig med situationen att jag bor utan min älskade Leif.
Den första tiden var det faktiskt skönt att få lugn o ro, sova, vila och veta att han var nöjd.
Nu har verkligheten kommit ifatt mig och jag vet att han aldrig kan bo hemma mer och det är en smärta som gör så ont. Utan barn o barnbarn hade jag inte klarat det här utan säkert hamnat på psyket. Måste ta itu med den ekonomiska delen också för det är inte gratis att ha två boende.
I måndags fick han flytta tillbaka till demensboendet på fyrklövern tills dom hittar ett permanent boende. Jag är i alla fall tacksam över att han stortrivs och är så glad varje gång vi talas vid och när vi hälsar på. Ingenting om att komma hem men i dag när Tony Filippa o jag var där bestämde vi att han skulle komma hem nästa gång och äta sillunch med oss alla.
Ni får ha tålamod med mig för det blir inte så ofta jag orkar skriva men nu är jag glad över att ha fått krama om min Leif.
Annars stortrivs jag i lägenheten och att ha nära till allt. Den är väldigt ljus och ny parkett i alla rum o även köket.
Köpte en tvättmaskin för några veckor sedan men var inte nöjd så i morgon kommer en ny och förhoppningsvis bättre
Jag vill inte använda den som finns i ett separat hus bredvid men grovtvättstugan där är toppen för mattor mm.
Tony stannar i Sverige och Keng o hundarna kommer så fort det går. Det är så otroligt dyrt bara chipp och rabisspruta med prov skickat till ett europeiskt labb kostar 4.500: per hund
sen tillkommer andra papper och resan för dom alla tre men han sparar varje öre och skickar till Keng. Tar nog ett par månader innan dom kommer.
Usch o fy vilket väder nu regnar det igen och åskan går. Då är det jobbigt att gå ut med hundarna. Har ni någon händig man i närheten så skicka hit honom jag behöver staket.
Bäst att sluta innan datorn går åt skogen men jag har en del kort från roliga utflykter som vi gjort så kom görna tillbaka så får ni höra vad vi sysslat med. Till dess önskar jag er det bästa.
Kram
Love.
Sita
8 augusti 2012 19:54
Hejsan Love. Jag förstår ditt helsike, synd att Leif blev så sjuk. Men du får ju hälsa på han iaf o ta med han ut. Ha det gott. Kramar för stöttning kommer från mej.
http://siitasblogg.blogspot.com
Maria
8 augusti 2012 21:11
Tråkigt att höra att du känner dig nere men tror inte det är så konstigt. Du får tänka på att du varit med om mycket. Trots att du ser att Leif har de bra så är klart att saknaden är stor men du ska se att de kommer bli bättre. Gott att ha barn å barnbarnen, ja och hundar brukar vara så bra på att trösta å ett stort sällskap.
Ha de så bra/kramkram
http://torparmor.blogspot.com
Inger
8 augusti 2012 21:53
Det är en stor sorg du ska igenom ... och som du säger, ekonomin är en stor sak. Det är dyrt att ha den andre på boende ... mammas pension räcker knappt till hennes kostnad, det är tydligen inte meningen att den sjuke ska bidra till deras gemensamma hushåll men pappa ska bidra till hennes uppehälle.
Hoppas du har fina dagar emellanåt, livet går upp och ner, mest ner kan jag tycka ...
kram Inger
http://www.snartmormor.bloggagratis.se
lillis
9 augusti 2012 07:06
Kan förstå att du är ledsen och ner att erat liv har tagit en sådan vändning, att du får leva utan din Leif.
Det måste kännas himla skönt för dig att du har nära och kära som stöttar dig.
Skönt att höra att du trivs bra i lägenheten. Hoppas att allt ordnar sig så att Keng snart får komma till Sverige
Ha det gott, tänker på er.
Styrkekramar.
http://danslillis.bloggplatsen.se
Ruth
9 augusti 2012 09:48
Att ens invanda liv förändras på detta viset är tufft, men det blir inte alltid som man har förväntat sig. Det har varit så mycket för dig på så kort tid, så det tar tid att smälta allt och få in en ny vardag med nya rutiner.
Du har ju din kära kvar och ni kan träffas och umgås på ett fint sätt då ni kan njuta tillsammans.
Tur att sonen stannar i Sverige och att även Keng med vovvarna kommer efter vad det lider, du är/blir aldrig ensam när du har dina nära och kära, men ersätta Leif i hemmet gör dem inte.
Skickar en varm tröstekram.
http://bernamis.bloggplatsen.se
Blessingsrehab
10 augusti 2012 14:30
Nu när du börjat komma ikapp och iordning blir det ofta en iventering. Ni flyttade inte för att ni egentligen ville utan för att ni måste till slut.
Och om en människa som man levat och planerat sitt liv tillsammans med, blir otillräknelig. Naturligtvis ruckar det ens hela värld.
Kärleken kan ingen ta ifrån dig. Och jag hoppas att du med tiden skall kunna vänja dig och inte ha för dåligt samvete.
En människa klarar inte av att sköta nyckfulla betende ensam dygnet runt.
Allt har sin tid fina LOve..Allt har sin tid..Ge det tid Då mår han bra att ha det strukturerat på ett trevligt boende. Och att komma hem för att vara med er så ofta ni orkar.
I längden kommer du säkert att må bättre och få känna harmoni med tillvaron efter förmåga..
Ja tack o lov för barna..Kramom Blessing.
http://Blessingsrehab.bloggplatsen.se
Kristina
12 augusti 2012 21:26
Vad skönt att du har ordnat upp ditt liv och trivs i lägenheten. Inte konstigt om du känner dig trött och ledsen, konstigare om du inte gjorde det.
Det är så mycket som hänt dig under en längre tid, det kommer efter.
Du har ett hjärta av guld och det hjälper dig hela tiden. Även om det känns negativt ibland så är du mycket positiv och du har en inre styrka.
Du känner stor kärlek till din familj och de till dig.
Jag skickar dig varma goa tankar.
Go kram till dig!
http://kristinakicki.bloggplatsen.se
En medmänniska
13 augusti 2012 23:15
Hej du goa okända vän.
Ja tänk vad livet kan ta sig olika vändningar som man aldrig trott skulle ske. Du o familjen tvingas sörja en person som inte är som han var från början.
I sådana situationer tvingas man leta fram oanade ljuspunkter. Kanske den att Leif själv inte liter, och att glädjas för det.
Du har många medmänniskor som känner med dig och de flesta här utrycker all respekt men någon som begåvats med litet ordföråd tar till fula svordomar o det är bara att beklaga att du tingas få sådana kommentarer.
Varma styrkekramar
Gunilla
16 augusti 2012 14:47
Hej vännen, åter jättetack för klätterställningen till katterna. Tarzan och Sessan har redan testat den och jamar att den är perfekt. Jag har ställt ut den i kattburen där Tarzan godkände den. Skriver detta från min Iphone. Kram i massor till dig. /Gunilla
http://gunillaskatter.blogg.se
Ruth
17 augusti 2012 22:30
Tack för besöket, alltid roligt när du kommer och hälsar på.
Hoppas du får en fin helg med sol, nära och kära.
Kramar om !
http://bernamis.bloggplatsen.se
Gunilla
30 augusti 2012 02:07
Hej vännen!
Vet inte om du har försökt ringa mig, men jag hade litet problem med min mobil i dag, så det gick inte att ringa åt ngt håll.
Nu verkar det funka igen.
Kram, så hörs vi när du får tid att vi kan ses igen.
http://katternasblogg.blogg.se
Bettan
30 augusti 2012 14:34
Älskade Love!
Det känns i mitt hjärta när jag läser detta inlägg. Känner så med dig & önskar att jag kunde ta det onda/jobbiga ifrån dig. Men är säker på att med din familj & vänner så kommer du finna ljus i tillvaron igen. Men att vara separerad från den mannen man älskar & som idag inte är samma man mer än till kroppen. Det är fruktansvärt.
Men det är skönt att han i alla fall känner sig nöjd med sin tillvaro på hemmet han är på. Nu när det blivit som det blivit. Mina tankar är med dig hela tiden. Då jag minns denna hemska tiden med min mor som också hade denna sjukdom. Så fyyy det gör ont.
Tack för att du kikar in mellan varven. Det gör mig så glad. Massa varma & styrkande kramar till er <3<3<3 Bettan <3<3<3
http://walkonfire.bloggplatsen.se
Anonym
31 augusti 2012 23:37
Bästa Love!
Jag följer din trevliga blogg sen en tid tillbaka, och känner mycket med dig när livet har tagit den här vändningen.
Vill ge dig ett tips att ta kontakt med Anhörigcentrum i Örebro. De kan hjälpa dig med det stöd du vill ha och behöver.
Kram från en medmänniska
irja
1 september 2012 13:51
Grattis till er båda, på eran födelsedag igår,din och Leifs , hoppas dagen blev lyckat....
Du finns i mina tankar ofta, vi har olika sorg att tampas med här i livet, men ändå inte, men allt får ta sin tid, det kan man inte skynda på, det är livets gång,,,,Nu börjar jag äntligen hitta mig själv efter alla dessa sorgliga år....som har avlöst varandra..... Tiden läker alla sår. sägs det, men inte alla,,,,
Ha de gott min vän och syster, och hälsa Leif och grattis än en gång
KRamiZar lillasyster Ia / Anders....
http://40-talisten. bloggplatsen . se
Gunilla
4 september 2012 00:25
Hej Vännen!
Klart att vi måste ses igen.
Jag är oxå så jätteglad att vi nu bor nära varandra.
Roligt för Mio och Nova att ses oxå.
Vi får höras av igen i veckan.
På Onsdag ska jag och Vår dotter till Sthlm på urnsättning.
Men resten av veckan går bra.
Kram
vi hörs på mobilen :)
http://gunillaskatter.blogg.se
Ruth
7 september 2012 22:15
Saknar ett nytt inlägg här inne, hur mår du egentligen, hoppas du inte är helt på botten ?
Tänker så mycket på er och hur ni mår och om du trivs i ditt nya hem.
Hoppas ni får en fin helg med sol och trevlig samvaro.
Kram vännen/ Ruth
http://bernamis.bloggplatsen.se
Monica
10 september 2012 16:16
Mycket har hänt i ditt liv sen jag hälsade på här senast.Tråkigt att din älskade leif inte kan bo hemma hos dej längre,men han trivs förhoppningsvis med det boendet han har nu.Livet är inte alltid en dans på rosor,men du ska veta att du finns i mina tankar.
Stor kram till dej från din vän i gökboet//
http://violett.bloggplatsen.se
Anita Lundwall
14 september 2012 10:19
Hoppas du har det bra i din nya lägenhet.
Du skriver så sällan numera så även jag.
Ha de bra vännen Hoppas du följer med till " Gattjejerna i Höst"
Anita Scott Maud Jonsson tillkommer tydligen Berit Scott blev med i våras
Ha de gött kram Anita L
http://tisalaya.bloggplatsen.se