Kortet taget när jag hälsade på honom i Thailand. 

I dag fyller mitt äldsta barnbarn 21 år. Kommer så väl ihåg den glädje  jag kännde första gången jag höll honom i min famn och samma glädje känner jag ännu när vi träffas. Det var ju lite svårt i dag eftersom han bor i Thailand just nu och pluggar på distans. Han tränar också thaiboxning och har gått matcher i båda Bangkok och Pukhet. Vunnit några, förlorat några och en del oavgjorda.  Det är som själva livet ter sig tycker jag.

Själv skulle jag aldrig våga gå och titta på honom, räcker att vara nervös här hemma i Sverige varje gång.

Har även bestämt mig när det gäller organdonation och anmält mig i registret.  Jag har trott att man inte kunnde göra det när man blivit gammal men så är det inte.  Vissa delar av kroppen kan användas och  hjälpa någon annan.

Ska också kolla om jag kan lämna blod för hur skulle jag känna mig om någon i min närhet skulle behöva och det inte fanns. Det är dags att vakna upp kära vänner och inte glömma sina medmänniskor.

Tårarna rann när jag läste i aftonbladet om systrarna som båda hade fått cancer och den ena systerns liv gick inte att rädda. Livet är verkligen orättvist och jag är oerhört tacksam för varje dag vår familj får vara friska. Inget kan ersätta det varken guld eller pengar.

Huset är så fint nu när dotter städat men vi fick skjutsa hem henne i kväll för förkylningen blev värre och då ville hon till sin egen säng min ögonsten  mannen har polerat sin ögonsten (bilen)  så han är också nöjd. Nu ligger han och läser men jag ska ta kattlådorna och ge småttingarna sista målet mjukmat. Sen sover dom så gott i min säng medan jag läser nyaste trädgårdstidningen. See you tomorrow!

ja det är vad mitt namn betyder och jag njuter av nätter så jag har ett passande namn. 

 Inga telefoner eller andra störande moment. Dagarna är så fulla av liv och ruch men nätterna inger lugn och ro.

 Då kan jag läsa, skriva eller lyssna på musik. Det är min alldeles egna tid när inga åtaganden finns.

 Mannen och jag har egna sovrum och det är perfekt. Det är inte på grund av osämja utan kallas snarkningar. Ni skulle bara höra honom, som tur är har dom kommit på senare år och som sagt jag gillar verkligen mitt rum som jag fixade för åtta år sedan och då var det inte inne med lila tapeter så jag fick leta länge. Det är i lila och silver med ljusgrönt överkast och massor av änglar som jag samlar på. Har också levande änglar i min närhet.

 En av dom är vår dotter som i dag kom för att hjälpa mamsen att städa trots att hon är förkylld. Ska ge henne honungsvatten innan hon ska lägga sig för o morgon vill hon fortsätta.

Annars har jag varit till veterinären med fyrfotingarna i dag för vaccination, chipmärkning och besiktning för i morgon börjar dom flytta. Det är alltid förknippat med både glädje över att ha hittat bra hem och sorg över att dom försvinner. För att jag nu ska få mina egna timmar(jag gillar att sova också) så säger jag suss gott och drar mig tillbaka.

   Sista korten på mina klematis

tog jag i går.

Vaknade sent och fick jäkta för att hinna med allt som hör en kattmorgon till. Iväg till tandläkaren med en macka i ena handen och en yougert i andra. Har en snäll man som skjutsade mig. Trodde det skulle gå fort där men "tandis" filade ner två tänder så jag såg ut som en vampyr. Blev jätterädd för inte vill jag gå omkring och skrämma folk. Han gjorde i alla fall ett provisorium så jag törs visa mig. Tyvärr kommer detta att kosta mig 22000:- och ta tid innan mina fyra gluggar är fina igen. Nästa träff med den mannen blir om två veckor. Han är supertrevlig, ser bra ut och det viktigaste min tandläkarskräck har han lyckats bota.

Träffade sedan en kär vän och vi smorde kråset med kaffe, smörgås och smarrig bakelse. Fönstershoppade tills mannen kom och hämtade mig. Eftersom jag var trött så skaffade vi pizza och en flaska vin på hemvägen vilket smakade prima.

Äntligen är vårt badrum renoverat  och jag är så nöjd ( fick golvvärme också) efter att ha varit utan i 6,5 månad. Jo självklart har vi ett badrum på övervåningen men ändå.

Orkar inte titta på Idol men  klockan 9 kommer "Instängd" som verkar intressant.

Att se på nyheterna gör ingen männinska lycklig, våld, olyckor krig och naturkatastrofer tar upp större delen av Rapport och jag undrar varför allt bara blir värre och värre.

Det är dags att leta rätt på varmare kläder och hoppas att jag inte vuxit för mycket sen förra hösten. Eftersom jag bor på landet så är det varmt och praktiskt som gäller och jag har aldrig lagt mycket pengar på kläder. Gillar att klä mig lite bohemiskt eftersom detta är jag. Tack för i dag , slut för i dag.

Satt vid datorn i går kväll för att skriva rent en saga som tillkom då jag låg på BB för 39 år sedan och hade fått vår dotter. Man var ju tvungen att stanna en vecka och dagarna blev långa så jag hittade på en saga om vår lilla "älva".

Sagan heter Kinkelina Äppelknopp och handlar om en älva som kommer bort från sin mamma. Den har blivit berättad för både barn och barnbarn många gånger men nu vill dom att jag ska skriva ner alla mina sagor till dom vilket jag med glädje gör.

Hur som helst plötsligt började det blåsa stormvindar, störtregna och efter ett litet tag blev det strömavbrott.

KOLSVART, jag hasade mig ner för trappan och in i köket för att hämta tändstickor. Rädd att snubbla på någon liten kattunge men dom låg redan i en klump i min säng. Hittade ficklampan, värmeljusen, tände 28 st i det inglasade uterummet, tog en varm pläd och satte mig för att läsa en bok. Pannlampan funkade verkligen. Vid halvettiden kom strömmen tillbaka och då ålade jag mig ner mellan alla katter, trångt men mysigt.  

Nu i dag skiner solen men det är kallt ska börja plocka fram lite varmare kläder. Pratade med sonen som bor i Thailand och har varmt och skönt. I vinter blir det nog ingen resa dit om inte mina två rader på lotto ger storvinst.

Här kan jag inte sitta längre för 11-koppen med kaka suger. Hoppas ni får en härlig dag.

Önskar jag hade en bättre kamera. Då skulle det fotas mycket nu. Världen utanför mitt föster glöder av höstfärger,

äppelträdet dinglar av röda vackra äpplen och katterna njuter av sensommarsolen i rastgården. Vi har ju lyckan att ha Norska skogkatter (katteri) och just nu finns här ett gäng kattungar. Dom väckte mig förresten tidigt i morse då första racet gick av stapeln. Några ska börja flytta till helgen men fortfarande finns det sötnosar till försäljning. 

I går åkte 47 pelargoner in i uterummet , sen gäller det att placera ut dom i huset och sköta dom som barn under vintern så att dom överlever. Nu ska jag ut i skogen och plocka gran, tall och enris för att fylla blomlådorna, några ljungplantor ska ner emellan riset också. För att få rönnbärskvistarna att stå vackra länge blandar jag glycerin i vattnet.

Mannen har åkt till Willys för att storhandla för den avfrostade frysen visar upp sina tomma korgar. Själv ska jag ta en tur med dammsugaren och golvtvättaren efter skogspromenaden om jag orkar. Min kropp och jag är verkligen inte överens men snart ska ryggen magnetröntgas och sen kanske jag får hjälp. Borde gå ner i vikt också men det är lättare sagt än gjort. Beundrar alla som kämpar på, kan jag få vara med i erat gäng?

Läste i tidningen en fråga: Vad längtar du efter?  Någon längtade efter julen, någon efter våren, en efter sin solsemester, och den sista efter att få föda sitt barn. Tänkte då " varför längtar vi alltid efter något. Att kvinnan längtade efter sin baby kan jag verkligen förstå men tror att vi måste lära oss att leva den dagen man har fått.

Risken är annars att vi missar nuet och bara befinner oss i framtiden. Jag försöker vara här och nu, inte där och då.

Tack ni som skrivit kommentarer, jag ska lägga ut dom men måste fråga vännen så att jag inte trycker bort dom.

Ha tålamod!  Dagens tanke "När du skrattar dansar din själ"

   Så här skulle jag vilja bo.

   Livet pendlar verkligen mellan glädje och sorg. Inte lätt att hänga med i svängarna. Helgen tillbringade vi hos sonen med fru i Stockholm. Där njöt vi av god mat med vin och skrattet flödade, plötsligt rinde mitt barnbarn helt förtvivlad och grät. Problem med pojkvännen så hon ville komma hem till oss. Lite svårt när mormor satt 25 mil ifrån. Lyckades få henne lugn och hon åkte till sin pappa. Dagen efter var jag hemma igen och dom unga tu kom för att prata om sina problem. Inte lätt när man bara är 18 år att bo ihop och anpassa sig. Jag är glad att dom vänder sig till mig och att jag kan ge dom några goda råd.

Huset vi bor i har förmodligen mögelskador i krypgrunden så vi har kallat in en expert som ska avkunna domen.

Förra året hade vi ju översvämmning så där rök en massa pengar och jobbigt var det också. Tur vi hade försäkring annars hade vi nog fått packa våra väskor.

Till helgen ska vi ha födelsedagskalas här för lillebror som fyller 11 år. Vi börjar med en tipspromenad i skogen när det blir mörkt. Ska hänga ut reflexer och barnen får varsin ficklampa. Vid mål står grillen varm och det blir varmkorg och varm choklad samt tårta. Uterummet har jag pyntat med ballonger och girlanger och där ska han få sina presenter. Dom har lovat bra väder till helgen

Jag är en possitiv person som försöker vara snäll, ärlig och tro folk om gott. Tyvärr finns det elaka människor som finner glädje i att ljuga och inte törs ge sig till känna utan är anonyma i sina inlägg. En vän till mig och jag har blivt drabbad av förtal och elakheter. Själv blir jag jättearg då ingenting är sanningoch ska verkligen försöka ta reda på vem det är för så får man inte bete sig. Det hon skrivit om min vän är direkt ärekränkning .Vännen mår så dåligt av detta så hon går inte ut, sover inte utan är helt knäckt. Hur sjutton kan man bete sig på detta vis.

Jag känner ilska pulsera i mina ådror.

Har fått tid för magnetröntgen av min ländrygg, ska bli så skönt att få ett svar om det är förträngning som dom tror för då kan dom kanske hjälpa mig. Kvällen är här och jag säger natti natti!

Svårt att komma igång när man väntar på telefonsamtal. Barnbarnet var till läkaren  som tog prover men inget visade något. Hon fick åka hem med alvedon och skulle höra av sig om det blev sämre. Nu håller jag tummarna att i morgon när vi pratas vid mår hon bättre. Tog ialla fall min stavpromenad för tredje dagen. Känner mig stolt.    

Jag tänker på hur det var när jag var liten, då kom doktorn hem när ett barn var sjukt. Vår doktor var en liten knubbig man utan hår men med snälla ögon och hette Lindström. Eftersom jag ofta hade halsfluss var besöken täta tills dom tog bort mina halsmandlar. Sen försvann både det onda och doktor Lindström.

Vad lever vi i för värld där våldet blir härskare mer och mer. Nu är ju en ung kvinna försvunnen igen och alla hemska tankar flyger genom huvudet. Ber att hon ska komma välbehållen hem igen och tänker på den fasa som dom anhöriga går igenom nu. Sängen kallar och där ligger en bra bok så jag önskar er alla en god natt.