Direktlänk till inlägg 4 januari 2010

Mörkt i mitt inre.

Av Love - 4 januari 2010 22:12

Tänk vad det är skönt att få skriva även när allt känns svår. Jag klarar inte av detta mörker och efter jyl så rasade min värld. Är deprimerad och gråter för allt.

Att sen klara av alla andras problem i familjen mäktar jag inte med nu. Har alltid varit den ska fixa allt och ställa till rätta. Om ens barn mår dåligt och inte klarar sig sliter det oerhört och dotter har en massa problem att brottas med.

Jag är också oerhört rädd för att mannen börjar bli dement. Märker att saker inte fungerar som det ska.

Han själv är medveten om detta och givetvis rädd.

Tyvärr har han fått ett humör som inte heller är trevligt vissa dagar. Då blir det sömnlösa nätter fulla med gråt för på dagarna håller jag för det mesta ihop.

Då är min räddning att få åka till sonen i Thailand och i dag betalade mannen min resa. Är så tacksam mot honom som förstår vad det betyder för mig.

Om tre veckor lyfter jag och ska vara borta till början av mars. Där får jag vila och koppla av allt som tynger.

Måste få samla ihop mig för att vara stark och hjälpa för jag vet att mycket stöd behövs åt alla håll.

Tänker ibland när det känns som värst "Vem ska trösta knyttet"

Jag behåller så mycket inom mig vill inte lägga mina bekymmer på andra så det är jätteskönt att skriva av sig.

Uch, så jag klagar, vet att det blir bättre och jag är i alla fall lyckligt lottad för vi älskar varandra allihop och kämpar mot samma mål.

Vill att ni ska veta om jag inte orkar höra av mig så ofta.

När jag läser alla fina kommentarer är det balsam på såren så ett STORT TACK för att ni finns mina vänner.

Nu ska ni få se lite vinterbilder från katterna i kattgården.

Det är tur att mannen tycker lika mycket om dom som jag gör och tar hand om dom medan jag är borta.

Kram till er alla som orkat läsa mitt gnäll.

Love.

Allmänt

Dela

Mia

4 januari 2010 23:05

Jag finns här vännen. Vet att du gärna håller saker inom dig, men ensam är inte stark. Jag tröstar knyttet... Känn min klapp på kinden och min kram. Du är en underbar människa men det innebär inte att du ska bära världen på dina axlar.. Vi hjälps åt istället :)

Älskar dig mamma L!

Kram dottra

http://miaskaos.bloggplatsen.se

lillis

5 januari 2010 07:04

Oj,så många fina katter du har,förstår att du är stolt över dom och att dom ger dig glädje.Vad skönt för dig att åka i väg
till Thailand och träffa sonen och koppla av.Jag har arbetat med Dementa i 15 år,tänker på din man ni kan gå till en läkare så han blir utredd om han är dement eller ej. Jag hoppas av hela mitt hjärta att allt ska lösa sig för dig
Styrkekramar

http://danslillis.bloggplatsen.se

Solan

5 januari 2010 16:23

Men så fina bilder på dina /era katter.Mycket bra fotat....
Lider med dej och hoppas att Thailandsresan blir skön och balsam för din själ. Känner igen allt för jag bär åxå det mesta inom mej å de e nog fel av oss.Vi borde nog tala ut ibland så det inte växer en över huvudet....
Jag är inte så flitig med kommentarer men du ska veta att jag läser allt du skriver.
Kram.

stinalill

5 januari 2010 18:40

Det var verkligen vackra missar du har! Särskilt den sköldpaddsfärgade!! Sååå vacker! En hane antar jag. Det brukar bara vara hanar, som får den färgen....

Bloggen är välan till, för att få skriva av sig. Och "gnälla" måste man få göra, när livet känns motigt. För det gör det ju ibland. Det skär ju som knivar i en, när barna inte har det bra. En going till dotter har du, som skriver så fin kommentar till dig.

Så svårt det är, att sluta "styra och ställa", när ungarna har blivit vuxna. Men det GÅR att träna bort - eftersom det är så jobbigt. Jag bukar tänka "Mina barn är kompetenta, att klara av sina egna liv". Då bukar mina "måsten" släppa lite....

Det blir härligt för dig att åka till Thailand - till bad och värme..... *längtar*

Kram till dig

http://www.stinalill.bloggagratis.se

Lena

5 januari 2010 19:13

Käraste Love!
Vad ledsen jag blev då jag läste om hur du känner dig...om jag kunde så skulle jag dela dina bördor...jag ska försöka sända energi och kärlek och hoppas tiden går fort så du kommer iväg till Thailand och den rekreation du så väl behöver.
Hoppas ändå att du får en någorlunda trettondagsafton.
Tröstekramar i massor till dig från mig!!!

http://roshultskan.bloggplatsen.se

Annica

5 januari 2010 19:47

Men lilla vännen jag vet verkligen hur du har det..funkar tyvärr likadant som du gör. Du är en underbar vän och en så härlig människa, vi får hoppas det ordnar sig för våra döttrar ngn gång framöver. Tyvärr vet jag inte hur man tjänar pengar på bloggen, men går säkert att ta reda på för den delen.
vilka superhärliga kort du lagt in på de fyrbenta..
Tänker på dig!!
Kramizz

http://svamlan.bloggagratis.se

margit

6 januari 2010 00:18

Go natt, Love!
Läser och dela smärtan/lidandet och oron med dig! Förstår att det är jobbigt!! Både saker med dottern ..och..misstanke om maken...ev dement.
Jaadu! Viktigt då att du har "kanalre" också som du får/kan prata med och ha som "konteiner" lasta av..nån som lyssnar.
Själv har jag haft under livets gång NÄRA/GODA vänner som har stått vid min sida...när jag haft det vesvärligt med mina barn...har man ingen att "dela med" så är det mycket tyngre... men kan man och har någon några "ventiler" så orkar man bättre..
Skönt att du får åka iväg...och måna om dej själv en längre tid och hämta nya krafter...och kollpa av...ladda batterierna...En mycket stor kram till dej, Love! Du finns i mina tankar!! Och som du sett i bloggarna så är vi många som "finns" vid din sida..ocn dock det är bloggen...Din vän Margit

http://margitholm.blogg.se

Lambergsfrua

7 januari 2010 15:06

Kära Love, att skriva om sina tankar och känslor på bloggen är varken gnäll eller klagan. Det är en säkerhetsventil, att få dela med sig av bekymren. Barnen må vara vuxna och utflugna, de finns ändå alltid i tankarna och deras bekymmer finns med en, antingen man vill det eller inte. Din mans ev. begynnande demens tycker jag ni ska få utredd av läkare. Snarast. Det finns ju bromsmediciner idag, som kan lindra sjukdomens framfart. Vad genomgulligt av honom att betala din resa till sonen i Thailand. Han förstår att du behöver vila upp dig och komma bort från alltihop ett tag.
Katterna är verkligen fina och dina foton likaså.
Jag önskar dig allt gott och ger dig en stor och varm tröstande kram.

http://lambergsfrua.bloggplatsen.se

Äntligen här.

Kommentarer (8)

Av Love - 25 mars 2013 09:54

Veckorna trillar iväg fort men våren kommer långsamt. Förra året vid denna tid var det varmt o skönt. Påsk till helgen men i år hoppar jag över den det blir ingen tur till Blåkulla heller. Har tappat så mycket lust o kraft känner mig ...

Skön vårvintervecka.

Kommentarer (9)

Av Love - 10 mars 2013 18:24

Hejsan i vårsolens glans! Vilken fin vecka vi haft visst det är ingen direkt värme men att svepa om sig o sitta ute var livgivande. Att få lite färg i ansiktet sitter inte fel. I måndags träffa...

Våren är på gång.

Kommentarer (12)

Av Love - 2 mars 2013 19:27

Det blev mars i år också och jag har sett snödroppar. Vädret i dag har varit varierande sol, regn, blåst och snöblandat. Undrar hur det blir i morgon när Vasaloppet går. Det var skönt att åka till Leif som var piggare än förra gången. Då ...

Min måndag.

Kommentarer (6)

Av Love - 25 februari 2013 19:25

Har haft en bra dag med besök hos Leif. Måste försöka förlika mig med att han inte riktigt vet om jag är där eller inte. Han var mer borta i dag men ändå glad o go. Solen tittade fram men jag kan ju inte gå ut utan vi fikade med honom och ser...

En vecka senare

Kommentarer (7)

Av Love - 21 februari 2013 17:38

Återigen sitter jag vid datorn och en vecka har passerat. Blev dåligare och fick hög feber så det blev transport till Sjukhuset igen o inläggning. Har fått en infektion i såret men i dag kom jag hem. Mycket prover o medikamenter och dom va...

Visa fler inlägg