T
Om ni visste vad era ord uppskattas av mig.
Känner verkligen att ni bryr er och jag vill att
ni ska veta att jag vill vara till för er också.
Mia. Lillis, Solan, Stinalill, Lena ,Annica,
Margit. TACK!
Jill du är min "syster" som alltid finns för mig
och vi delar både glädje och sorg.
Tack för ditt samtal i går.
Nu ska du kurera dig från förkylningen så vi kan
träffas.
Jag är nog som en brännäsla, svår att knäcka.
Envis och strävar alltid uppåt så nu finns det
en inre kraft som gör att jag mår bättre.
Ibland måste man få tömma sig för att sen kunna
se på saker ur sitt rätta perspektiv.
Inget är så svårt att man inte kan göra det bättre
Jag är egentligen en glad och lycklig person men
väldigt känslig och lider så när andra inte mår
av olika anledningar.
Ute är det kallt och mulet men i mitt inre varmt
solen har tittat fram.
Ni ska alla mina vänner ha en riktigt bra dag och
tack än en gång.
Kramizz från Love.
lillis
6 januari 2010 13:57
Vad skönt att höra att solen tittar fram i ditt inre. Tycker att man ska vara medmänniska och bry sig om andra det är mitt motto
Styrkekram
http://danslillis.bloggplatsen.se
Lena
6 januari 2010 18:16
Kära Love!
Underbart att solen hittat tillbaka till dig eller...den var väl bara tillfälligt skymd av moln...hoppas den nu ska stanna !!!
Jag förstår att man kan "gå ner sig" p.g.a andras bekymmer och främst när man känner att man skulle vilja göra så mycket för att vara till hjälp...jag är likadan...men det är oftast nog att bry sig.
Glömde förresten kommentera de underbara bilderna på dina/era vackra katter sist jag skrev...det är dock aldrig för sent att slösa med beröm och det gör jag nu!!!
Tråkigt också med din mans humörsvängningar, som jag tyvärr känner igen hos min, efter hans stroke har han fått ett jäkla humör...men hans närminne är också skadat så efter en liten stund har han glömt sin ilska. =D
Jättekramar till dig du nattens barn!!!
http://roshultskan.bloggplatsen.se
av irja
7 januari 2010 02:59
Kära Love !
Inte ska du bära allas bekymmer, på dina sköra axlar,då blir livet jobbigt att leva,men jag förstår dig så väl, jag är ine ett dugg bättre själv. och lessen måste man få vara ,gråten rensar själen, sorgen och bekymrerna som man bär innom sig,så gråt ut.Efter regn kommer sol,eller hur?
Se hellre de du har framför dig,resan till Thailand ,och sköna och härliga dagar med de dina.
Jag har inte haft möjlighet att besöka Thailand än, Thailand står som nummer 1 på önskelistan för resor,det är så mycket annat som har kommit i mellan.Allt blir inte som man har tänkt sig,tex: sjukdom ,bortgång eller barns sjukdom , Våran älsda dotter Annica drabbades av en djup depression när hon hade överansträngt sig och gick iväggen.Det var en svår tid,att tackla sig igenom, då var också Viktor och Stephanie små ,de bor i S-holm alldeles för långt borta.Så alla har vi något att bära i vår ryggsäck sorg eller glädje,och vi som är känslomässiga personer tar det mycket hårdare.
För mig är du den ljuvaste ros bland rosor,och jag är glad att ha dig som bloggarvän .Tackar dig för gratulationen till vår bröllopsdag , TACK....
Vi kommer inte heller undan kylan just nu -30 grader kallt...
Bamse kram IA....
http://40-talisten
Ragnvi
7 januari 2010 08:36
Morning! Här var det nytt o fint i bloggen!
Hoppas ditt humör fortsätter att må lite bättre..du skriver så bra så man önskar man kunde göra nåt annat än bara finnas till på bloggen! Sällan jag skriver hur jag egentligen mår...
Läser också att du snart ska resa till din son! Härligt! Och dina kattbilder...underbara!
Nej, jag har ännu inte fått min medicin...suck!
Kramen!
Ragnvi
http://rankans.blogg.se
margit
7 januari 2010 16:13
Hej Love! ja visst finns det änglar...vi får gå dess ärenden...många gånger...
Vi behöver varandra...skönt med så GOA BLOGGVÄNNER också!!
Tänk att kunna sitta hemma vid sin dator..och "trycka på knapparna" och få dela både smärta o hjärta, glädje och sorg på detta vise...dela varandras bördor...ge och ta!!
Vikten ja..jag har EJ haft kontroll på mitt ätande sista halvåret..står som VIKTVÄKTARMEDLEM.. betalar via nätet varje månad MEN har EJ varit på möten, hållit programmet...eller vägt mig det sista halvåret. MEN nu har jag tänkt mig (INGET nyårslöfte) men ett beslut att ta kontroll och börja gå på WW mötena , räkna points och hålla kontroll. De har tydligen ETT NYTT PROGRAM igen..ännu bättre än förut..så vi får se..
Kramen till Dig, Love! Var rädd om dej...och din älskade man!
http://margitholm.blogg .se
Lena
7 januari 2010 22:54
Förlåt att jag inte svarade på din fråga om vad vi har för färger i vårt kök...synd att jag inte kan "fota" och ladda upp, men här kommer en beskrivning...
Köket som är ett s.k barkök har väggar klädda med en gråbeige vävtapet, tak i ljus träpanel, skåpluckor, spis/fläkt och diskmaskin är i den röda färg (maroon?) med schatteringar som var så moderna på 70-talet...och ja, de lär väl få fortsätta att umgås med oss, för ingen av oss kan tänka sig att åtgärda det. Vidare är där två fönster,(morgon & fm-sol) fristående kyl/frys i vitt och bruna möbler.
Som hos er alltså, ganska mörkt...men jag gillar både mörkt och ljust ;-)
Kvällskramar!!!
http://roshultskan.bloggplatsen.se
Skomakar Lisa
8 januari 2010 07:49
Hej Love!!
I förrgår bombaderades min blogg med kommentarer så jag hann inte svara alla för igår låg det lite sysslor här hemma i händern a på mig och så var jag hos tandläkaren. Ingen är dock glömd av mina kommentatorer för det är ni som gör guldkanten på min vardag. Det är ni som får dela mina tankar och det är ju så fantastsikt att vi alla ger vår syn på saker och ting som i sin tur kanske benar vägen framåt för oss när vi står tveksamma .... Tack för att du finns och tack för att du tar dig den tiden till att kommentera.
jag hoppar vi kan dela detta året och ge och ta av varandras erfarenheter.
Ha det gott tills vi hörs !!!
Kram på dig !!!
http://skomakarlisa.bloggplatsen.se
syster vera
8 januari 2010 15:10
Ja !
Kära syster, du vet vem. Vi måste alltid finnas för varandra!
Vi skröplar på i vardagen, men ett skrynkligt ansikte är bättre än ett skrynligt HJÄRTA!!
Kram syster vera