Nu har vi blivit ett år äldre och vem vet lite klokare.

Jag gav Leif en skrivbordslampa som han köper inte så ofta något åt sig själv. Blev i alla fall jätteglad.

 Först blev vi grattade hos dotter sen blev det Lindesberg och plantmarknaden. Där fick jag några klematis en gul ros och fler perenner. Solen sken och det var så skönt att gå där bland alla vackra blommor och fina saker.

Kaffe med räksmörgås satt fint när benen behövde vila.

 Om man har barn med sig så har dom lite djur att bekanta sig med. Jag skulle gärna ha tagit med mig dessa hem.

Det är inte bara vi som fyller i dag. Bästa vännen och extradotter Mia vill vi ge en STOR KRAM på hennes

födelsedag. Nästa år fyller vi båda jämnt då får vi slå ihop kalasen.

Du finns alltid i mitt hjärta. 

Tack alla ni goa som hälsar på här och ger mig glädje.

                             Kram

                              Love.

Midnatt råder tyst det är i huset. Sitter här i sängen och försöker samla tankarna. Så mycket som tar min tid och kraft på dagarna och jag kan inte koncentrera mig och skriva något vettigt.

Familjesituationen är jobbig men jag orkar inte berätta just nu.

Hade sett fram emot bloggträffen förra lördagen men då låg jag i migrän. Blir så när det är för jobbigt.

Michelle, Lukas och Ludwig har varit en vecka i Turkiet men är nu hemma igen. Mor/farmor kan pusta ut, allt har gått bra.

Nedanför sängen ligger Ida (Michelles hund) i sin korg och sussar.

Jag har fått låna henne ett par dag och är så lycklig. I kväll gick vi en promenad i duggreegnet och det kändes så skönt.

Jag vill så gärna ha en hund men mannen sätter stopp för mina planer. Katterna är förtjusta i Ida och vill gärna ligga i hennes korg när hon inte använder den.

Läste i tidningen om en vild gorilla som tog sig an en liten kattunge ömt och kärleksfullt.

Tänk vad många djur jag kom hembärande med som liten det var som ett litet zoo hos oss. Min dröm var att bli veterinär och få hjälpa dom men istället blev det barn som jag förhoppningsvis har hjälpt under mitt yrkesverksamma liv.

Apropå barn har jag blivit gammelfarmor till en flicka vid namn Amelia. Efter som William och Ludwig kallade mig "fammis" så blir jag det för denna lilla tös också. Låter bättre och är lättare att säga. Så fort jag får kort på föräldrar och barn ska ni få se.

Mamma heter Malin en jättego tjej och pappa är Sheilas son Wiktor som jag är bonusfammis till. Ibland har man tur att få extra familjemedlemmar som betyder mycket för mig.

Ida snarkar, regnet slår mot uterumstaket och molnen ligger som en tjock filt över himlavalvet. Jag saknar månskenet i kväll som vid denna tid brukar lysa in i mitt rum.

Boken jag läser nu heter :Men innom mig så skriker jag.

Elizabeth Flock heter författarinnan och boken  handlar om en ung kvinnas skildring hur det är att förlora kontrollen och hamna på en psykiatrisk klinik "dårhuset". Hon gör en hisnande resa för att bygga upp sig och gå vidare genom livet. Något som kräver mod och styrka. Rekommenderas.

Innan jag slutar vill jag tacka er för att ni finns och ni ska veta att jag är glad för kommentarerna ni skriver. Önskar er en härlig sensommarhelg.

                                Natti natti och kram från Love.

                              Regnbågsbron.

        På denna sidan himlen finns en plats som

        kallas Regnbågsbron.

        När ett djur som varit särskilt betydelsefullt

        för någon dör så kommer det till Regnbågsbron.

        Där finns ängar och kullar för alla våra speciella  

        vänner så att de kan springa och leka tillsammans.

        Där finns tillräckligt med mat, vatten, sol och

        våra vänner har det varmt och skönt.

        Alla djur som varit sjuka och gamla blir återställda

        till hälsa och vigör. De som varit skadade och

        handikappade blir friska och starka igen precis som

        vi minns dom i våra drömmar från gågna tider.

        Djuren är glada och nöjda förrutom en sak, de

        saknar alla någon som varit mycket speciell som

        dom varit tvungna att lämna kvar.

        Alla springer och leker tillsammans men en dag

        kommer någon att stanna upp och titta i fjärran.

        Dess klara ögon är intensiva; kroppen börjar skälva.

        Djuret springer plötsligt ifrån gruppen, flyger över

        det höga gräset och benen bär fortare och fortare.

        Du och din speciella vän möts till slut i en lycklig

        återförening för att aldrig skiljas mer.

        Lyckliga kyssar regnar över ditt ansikte dina händer

        smeker på nytt det älskade huvudet och du ser än

        en gång in i de tillgivna ögonen på ditt djur som

        så länge varit frånvarnade från ditt liv men inte

        från ditt hjärta.

        Sen går ni tillsammans över Regnbågsbron.

                        Vildfagres Miss Moria Svancelot.            ´

Vi saknar dig så kan inte fatta att du inte är med oss.

Det har varit många anledningar till blogguppehållet

sorgen efter Moria, jobbiga saker i familjen sen  åsknedslag då både router och modem gick åt skogen.

Nu hoppas jag vi ska få lugn och ro och nästa lördag är det ju bloggträff i Örebro något jag ser fram emot.

Jag sägar TACK för goa kommentarer och snart kommer jag på bloggbesök.

                Ha det så bra mina vänner.

                            Kram

                            Love.